Vanliga ord och begrepp i byggärenden

När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras eller repareras gäller bestämmelserna om byggnads- och anläggningsarbete i arbetsmiljölagen (1977:1160). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du som är byggherre (fastighetsägaren som beställer arbetena) har ansvar för att en arbetsmiljöplan upprättas. Om du är en byggföretagare som har övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar är det du som är ansvarig för att planen upprättas.

Byggherrens ansvar för arbetsmiljön - Information på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett arbetsplatsbesök görs för att kommunens byggnadsnämnd ska få insyn i det pågående byggarbetet. Byggnadsnämnden bedömer om kontrollplanen följs och att det inte finns några uppenbara fel.

Du som är byggherre och den kontrollansvariga är med under besöket.

Besiktning utförs av certifierade besiktningsmän.

Kommunen gör arbetsplatsbesök och håller slutsamråd.

Bruksarean är alla våningsplans area. Den begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.

Bruttoarea (BTA) är den mätvärda arean av en våning, ett våningsplan eller ett entresolplan.

Mätvärd area är utrymmen där rumshöjden överstiger 190 centimeter. Utrymmen med lägre höjd är inte mätvärda och tas inte med i beräkningen för bruttoarea.

Man räknar in alla våningar och våningsplan i en byggnad, även källare. Bruttoarean begränsas av byggnadens ytterväggar eller entresolplanets framkant.

Annat som räknas in är invändiga trappor och ramper samt öppningar vid trapp som högst är 30 procent större än trappens area.

Övriga öppningar är öppenarea.

Byggherren är den som för egen räkning beställer eller själv genomför arbeten på sin fastighet. Det kan gälla

• projektering
• byggnation
• rivning
• markarbeten.

Ofta är det du som är sökande som är byggherren.

Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person. Till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.

Byggherrens ansvar

Det är du som är byggherre som har det yttersta juridiska ansvaret för åtgärden genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Det gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.

Det här innebär till exempel att du som är byggherre ska se till att eventuellt lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls.

I vissa ärenden anlitar du som är byggherre en kontrollansvarig som ska se till att arbetet uppfyller kraven i bygglagstiftningen.

Kraven som avses finns i

• plan- och bygglagen (PBL)
• plan- och byggförordningen (PBF)
• föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, till exempel Boverkets byggregler (BBR)
• beslut som har meddelats med stöd av lagen eller dess föreskrifter.

Byggherren kan också ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i plan- och bygglagen.

Om byggherrens ansvar på Boverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den area som byggnaden tar upp på marken kallas byggnadsarea (BYA). Antalet våningar spelar därför ingen roll för byggnadsarean.

Det är ytterväggarnas eller byggnadsdelens utsida som räknas in i byggnadsarean, inte grundkonstruktionen.

I byggnadsarean räknar man normalt inte in

• yttertrappa vid entré
• mindre skärmtak i anslutning till entré
• balkonger eller uteplatser över fem meter från marknivån
• normalt takutsprång (ungefär 50 centimeter)
• byggnadsdelar som inte når över marknivån, eller obetydligt når över marknivån. Till exempel ljusschakt eller källaryttertrappa.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån för att kunna räkna ut byggnadshöjden.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska du beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen, om det inte finns särskilda skäl till att inte göra det.

Med byggrätt menas i vilken omfattning som en tomt eller fastighet kan bebyggas. Byggrätten regleras oftast genom

• area
• höjd på byggnaden
• avstånd till tomtgräns.

Hur stor din byggrätt är framgår av detaljplanen som gäller för din fastighet.

För tomter eller fastigheter utanför område med detaljplan måste en lämplighetsbedömning göras från fall till fall gällande hur mycket av fastigheten som får bebyggas.

Vid olovligt byggande ska drift- och servicenämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Byggsanktionsavgiften tas ut av kommunen med stöd av plan- och bygglagen (PBL).

Avgiften är bestämd utifrån åtgärden. Den som ska betala avgiften kan vara

• den som ägde fastigheten när överträdelsen begicks
• den som begick överträdelsen, eller
• den som fått en fördel av den.

Byggsanktionsavgiften tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Läs om detaljplaner och hitta gällande detaljplaner i kommunen.

Ett beslut eller en dom får laga kraft när det inte längre kan överklagas.

Det innebär att beslutet eller domen inte kan ändras av en överprövande instans. Vanligtvis får ett beslut eller en dom laga kraft när överklagandetiden har gått ut och det inte har kommit in några överklaganden.

Med nockhöjd menas takkonstruktionens högsta del.

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. Du kan se om din åtgärd kräver ett slutbesked i ditt beslut om lov eller i ditt startbesked.

För att få slutbesked krävs att du som är byggherre visar att alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda. Kommunens byggnadsnämnd ska inte anse att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Kraven för slutbesked kan finnas i

• lovet
• kontrollplanen
• startbeskedet
• ett beslut om kompletterande villkor.

Om du tar en åtgärd i bruk (börjar använda det du byggt) innan du har fått slutbesked kan du behöva betala en byggsanktionsavgift.

I ärenden som omfattas av tekniskt samråd ska ett slutsamråd hållas när en byggnadsåtgärd ska avslutas.

På slutsamrådet går man igenom

• hur kontrollplanen har uppfyllts
• om avvikelser har gjorts från kraven som gäller för åtgärden
• den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen
• den kontrollansvariges utlåtande
• annan dokumentation över arbetets utförande
• behov av andra åtgärder
• förutsättningarna för ett slutbesked

En åtgärd som kräver lov eller anmälan får inte påbörjas förrän kommunens byggnadsnämnd har gett ett startbesked.

Startbeskedet är ett beslut om att åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som ställs.

Om du påbörjar en åtgärd innan du fått startbesked kan du behöva betala en byggsanktionsavgift.

I vissa ärenden kallar kommunen till ett tekniskt samråd. På det tekniska samrådet går man igenom:

• arbetets planering och organisation
• byggherrens förslag till kontrollplan
• övriga handlingar
• hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts.

Man undersöker också om det finns behov av

• att kommunen gör arbetsplatsbesök
• färdigställandeskydd
• utstakning
• ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked
• ytterligare tekniska samråd eller andra sammanträden.

I totalhöjden ingår de delar som skjuter upp över nocken, till exempel skorstenar.