Kommunalt vatten och avlopp

Se vem som ansvarar för ledningarna. Räkna ut avgifter. Se vattnets pH och hårdhet. Läs om hur du tar hand om dagvatten på rätt sätt.

Innehåll på sidan

Felanmäl kommunalt vatten eller avlopp

Felanmäl ett akut ärende

Felanmäl ett ärende som inte är akut

Vid konstaterad vattenläcka stänger vår personal av vattnet. Reparationen ska sedan betalas av den som äger och ansvarar för ledningen.

Avläsning av vattenmätare

Avläsning av vattenmätare på Sydnärkes kommunalförbunds webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansvar för ledningarna

Innanför din tomtgräns är det du som är fastighetsägare som äger ledningarna och ansvarar för dem.

Utanför din tomt är det kommunen som äger ledningarna.

Gränsen mellan vårt och ditt ansvarsområde kallas för förbindelsepunkt.

Allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningar Pdf, 575.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Anslut din fastighet

Så gör du för att ansluta din fastighet till kommunalt vatten och avlopp

Avgifter för vatten och avlopp

Du betalar

  • en fast avgift för vattenmätaren
  • en avgift för dagvatten
  • för vattnet du använder.

Kommunens VA-taxa. Pdf, 769.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som bland annat kommer från vägar, parkeringsplatser och tak.

Under naturliga förhållanden tränger vattnet ned i marken innan det når våra vattendrag. I områden med många hårdgjorda ytor rinner vattnet istället genom diken och dagvattenledningar ut i vattendrag eller sjöar. Det gäller till exempel på asfalterade ytor.

Avgift för dagvatten

Avgiften för dagvatten skall täcka kommunens kostnader för avledning och behandling av regn- och dräneringsvatten. Vattnet leds från fastigheter genom ledningar till ett vattendrag eller en sjö. I avgiften ingår också bortledningen av dagvattnet från gatorna. 

Avgiften för dagvatten är en fast kostnad för bostadsfastigheter. Du betalar avgiften även om din fastighet inte är kopplad till en dagvattenledning. 

Du ansvarar för dagvattnet på din tomt

Du som är fastighetsägare ansvarar för dagvattnet inom din fastighet. Om du har en anläggning för fördröjning eller rening ansvarar du också för den.

Ta hand om ditt dagvatten

Du kan hjälpa till att minska belastningen på kommunens dagvattennät. Det gör du genom att ta hand om så mycket dagvatten som möjligt på din egen fastighet. Då bidrar du också till en bättre miljö.

Du kan ta hand om ditt dagvatten så här:

  • Har du en genomsläpplig gräsmatta kan du leda ut vattnet från husets stuprör till gräsmattan. Då renas vattnet när det sjunker genom marken. Det det belastar inte ledningsnätet nedströms.
  • Du kan samla upp vatten från stuprör i en tunna och använda när du vattnar.
  • Välj genomsläppliga material på garageuppfart och andra hårda ytor. Då kan mer dagvatten tas om hand på din tomt. Ytor med singel, grus, hålsten eller plattor med genomsläppliga fogar släpper igenom vatten.

När du ska dränera eller lägga om ledningar

Du ska se över hur ledningarna är anslutna till de kommunala avloppsledningarna när du

  • dränerar om husgrunden
  • lägger om ledningar på tomten.

Om du har en förbindelsepunkt till dagvatten

Om du har en förbindelsepunkt för dagvatten på fastigheten får du inte avleda dräneringsvattnet till det kommunala ledningsnätet för spillvatten.

Om din fastighet belastar nätet för spillvatten med dräneringsvatten ska du koppla om dräneringen

  • om du har en ny förbindelsepunkt för dagvatten
  • när du får en ny förbindelsepunkt för dagvatten.

Om du har en källare

Om ditt hus har källare är det troligt att dräneringsvattnet inte kan avledas med självfall. Det måste istället pumpas till nätet för dagvatten. Du behöver då installera en brunn med pump innan inkoppling till kommunens nät.

Om du har felaktiga kopplingar till systemet för spillvatten

Ibland är stuprör och gårdsbrunnar kopplade till systemet för spillvatten på ett felaktigt sätt. Detta är inte tillåtet enligt kommunens bestämmelser. Du som är fastighetsägare ansvarar för att åtgärda den felaktiga kopplingen. Ett exempel på en åtgärd kan vara att du leder ut vatten från tak över en gräsmatta.

Om du behöver en anslutning för dagvatten

Du kan få en anslutning till det kommunala nätet för dagvatten. Kommunen tar då betalt för upprättande av en ny anslutning enligt VA-taxan Pdf, 769.8 kB, öppnas i nytt fönster..

Vad använder vi vårt dricksvatten till?

Det kommunala dricksvattnet, där ingår inte egna brunnar, används inte bara för att dricka utan även till mycket annat. Till exempel att tvätta sig med, för att spola i toaletten, fylla badbassänger och inom industrin.

Fördelning dricksvatten

I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn.

  • 60 liter för personlig hygien.
  • 30 liter för toalettspolning.
  • 15 liter för disk.
  • 15 liter för tvätt.
  • 10 liter för mat och dryck.
  • 10 liter övrigt.

Mer information på Svenskt Vattens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fakta om vattenförbrukning - Spartips

  • En droppande kran kan förbruka 55 liter vatten per dygn.
  • Vattnet från en droppande kran motsvarar 11 fyllda badkar på en månad.
  • Om en familj på fyra personer stänger av kranen när de borstar tänderna kan de spara 100 liter vatten på en dag.
  • Det rinner ungefär sex liter vatten per minut ur kranen när den är påslagen.
  • Ett fyllt badkar rymmer ungefär 150 liter. En dusch på tre minuter drar bara 36 liter.
  • En vattenspridare gör av med 150-350 liter vatten på 20 minuter.
  • Det går åt cirka 50 liter vatten för en maskin tvätt.

Mer information på Svenskt Vattens hemsida Länk till annan webbplats.

Vattnets pH och hårdhet

Hallsberg, Pålsboda och Sköllersta: dH 6,7 pH 8,2

Vretstorp: dH 6,0 pH 7,7

Hjortkvarn och Björnhammar: dH 9,0 pH 8,0

Svennevad och Östansjö: dH 6,7 pH 8,2

Förklaring av vattnets pH och hårdhet

Antingen hårt eller mjukt vatten

Vatten är antingen hårt eller mjukt. Hårdheten varierar lite beroende på var du bor och var just ditt vatten kommer från. I Hallsbergs kommun kommer cirka 80 procent av dricksvattnet från sjön Tisaren. Resterande är grundvatten som vi pumpar i Hjortkvarn och Vretstorp.

Vattens hårdhet benämns med tyska hårdhetsgrader, °dH (°dH = Grad deutscher Härte). 1 °dH motsvarar 10 mg kalciumoxid (CaO) per liter vatten.

Om vatten är hårt eller mjukt beror på hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten, och vatten med låg halt kallas mjukt vatten.

Hårt eller mjukt vatten, vad ger det?

Mjukt vatten är bättre för miljön än hårt vatten. Hårdare vatten kan dessutom orsaka kalkutfällningar på till exempel diskbänken och i vattenkokaren.

Ett mjukare vatten innebär att det går åt mindre disk- och tvättmedel (om du följer anvisningarna på förpackningarna). Tvätt- och diskmaskinerna håller också lite längre och du behöver inte fylla på salt i diskmaskinen. Till och med dina kläder får lite längre livstid om de tvättas i mjukt vatten. Det beror på att det fastnar mindre kalk när tvätten torkar.

Andra fördelar med mjukt vatten är att det inte löses ut så mycket koppar från vattenledningarna i fastigheten. Det innebär att slammet som uppstår i reningsprocessen i reningsverken blir betydligt renare. Värmeväxlare, varmvattenberedare och elpatroner kalkar heller inte igen lika snabbt om vattnet är mjukare.

Hårdhetsgrad på dricksvatten

Hårdhet (°dH)

Benämning
0-2 Mycket mjukt
2-5 Mjukt
5-10 Medelhårt
10-21 Hårt
>21 Mycket hårt

För Hallsbergs kommun gäller följande:

  • Hallsberg, Pålsboda och Sköllersta: dH 6,7 pH 8,2
  • Vretstorp: dH 6,0 pH 7,7
  • Hjortkvarn och Björnhammar: dH 9,0 pH 8,0
  • Svennevad och Östansjö: dH 6,7 pH 8,2

Alltså inom spannet för medelhårt vatten.

Mer information om dricksvatten på Svenskt Vattens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så renar vi avloppsvatten

I Hallsbergs kommun finns fem reningsverk, Hallsberg, Vretstorp, Pålsboda, Sköllersta och Hjortkvarn.

Avloppsreningsverken är byggda för att ta hand om avloppsvatten från toaletter, bad, dusch, disk- och tvättmaskiner och inte minst från industrin. Avloppsvattnet renas i flera steg för att bli så rent som möjligt innan det släpps tillbaka ut i naturen.

Reningsprocessens olika steg

Steg 1 - Mekanisk rening

Den mekaniska reningen består av ett rensgaller där skräp fastnar. Mycket av det som fångas är sådant som inte borde hamnat i avloppet, utan snarare i papperskorgen.

Efter rensgallret kommer vattnet till en bassäng som kallas för sandfånget. Här sjunker sand och tyngre partiklar till botten och kan tas bort från vattnet. En aluminiumbaserad fällningskemikalie tillsätts i sandfånget innan vattnet transporteras vidare till försedimenteringsbassänger, där en stor del av slammet avskiljs för vidare gasutvinning.

Steg 2 - Biologisk rening

Bakterier i den biologiska reningsbassängen renar vattnet från kväve som finns i bajs, kiss och tvättmedel. Kväve är skadligt för hav och sjöar om vi släpper ut för mycket och kan det leda till övergödning och algblomning. Bakterierna omvandlar kvävet i vattnet till kvävgas; en ofarlig gas som redan finns i vår luft och som gynnar vår växtlighet.

Bakterierna är viktiga för att den biologiska processen ska fungera, men de är också känsliga mot starka kemikalier. Därför är det viktigt att tänka på vilka kemiska produkter som används hemma.

Se till att färg, lacknafta eller andra starka kemikalier inte hamnar i avloppet, utan lämna in på kommunens återvinningscentral. Tvätta inte bilen på uppfarten eller gatan utan i en tvättanläggning utrustad med oljeavskiljare som tar bort oljerester och föroreningar innan vattnet släpps till avloppsnätet.

Steg 3 - Kemisk rening

Här tillsätts ytterligare fällningskemikalie. Kemikalien bildar klumpar med slam och sjunker till botten i bassängen för att sedan pumpas vidare för gasutvinning och recirkulering till biologisk rening. När avloppsvattnet är rent släpper vi tillbaka det ut i naturen.

Vad produceras vid reningen av avloppsvattnet?

När vi renar avloppsvattnet bildas restprodukter, till exempel gallerrens. Gallerrens är skräp från rensgallret på reningsverket som går till förbränning. Vi utvinner också resurser som slam.

Allt slam från yttre reningsverken körs till Hallsberg för vidare process till gas som används för uppvärmning av reningsverket och rötkammare. Slammet som blir kvar avvattnas och används till gödsling av till exempel salix.

Att rena avloppsvattnet tar cirka 24 timmar.

Det här får du spola ner i toaletten

På reningsverket kan vi rena vattnet från kiss, bajs och toalettpapper. Däremot kan vi inte rena vattnet från kemikalier, färg, mediciner och annat. När det spolas ner i avloppet hamnar det i vår natur och i det vatten vi åter ska dricka. Om du hjälper till att hålla avloppet rent kommer både ditt hushåll och vår gemensamma miljö att må mycket bättre.

Åtta enkla knep för att hålla avloppet rent från det som inte ska vara där

1. Spola bara ned kiss, bajs och toalettpapper

Skräp som slängs i toaletten kan orsaka stopp hemma hos dig eller föra med sig många kemikalier ut i naturen. Släng skräpet i hushållssoporna så kan de brännas och göra nytta som energi.

2. Släng cigaretter och snus i hushållssoporna

Snus och cigaretter innehåller kadmium. När det spolas ner försämras kvalitén på restprodukten slam. Ett rent slam är ett bra gödselmedel som bidrar till att sluta det naturliga kretsloppet.

3. Släng fett i soporna eller lämna det till återvinningen

Fett som stelnat kan orsaka stopp i ditt avlopp hemma och i de större rören i vårt avloppsnät. Torka av fett med hushållspapper och släng det i kompostpåsen. Större mängder fett kan du samla i exempelvis en tom
mjölkkartong eller en PET-flaska, som du lämnar på återvinningscentralen eller till oss på reningsverket.

4. Tvätta och städa miljömärkt

Det är bra att bo i en miljö som är fri från giftiga ämnen. Köp rengöringsmedel och tvättmedel som är miljömärkta. De innehåller ämnen som naturen kan bryta ner.

5. Lämna mediciner på apoteket

Överblivna mediciner ska inte spolas ner i toaletten eller slängas i soporna. Lämna in dem till ett apotek, då tas de om hand på rätt sätt.

6. Färg, lösningsmedel och kemikalier till återvinningen

Häll aldrig ut färg, lacknafta, lösningsmedel och andra kemikalier i toaletten eller avloppet. De gör stor skada i naturen. Målarfärg innehåller pigment av olika metaller som är skadliga, så vattenlöslig färg ska inte heller ner i vårt avlopp. Samla färg, lösningsmedel och kemikalier i en mjölkkartong, PET-flaska eller liknande. Lämna sedan in den på återvinningscentralen.

7. Tvätta bilen i en biltvätt

I en biltvätt renas vattnet innan det går till reningsverket. Tvättar du bilen hemma hamnar smutsen och kemikalierna oftast i gatubrunnen och går orenat direkt ut i sjöar och vattendrag.

8. Köp inte sportkläder som är anti lukt-behandlade

Sådana kläder kan vara behandlade med silver. När du tvättar plaggen följer silvret med avloppsvattnet och hamnar till slut i naturen. Där kan det göra stor skada på fiskar och andra djur.

Ladda ner foldern Inte vilken skit som helst i våra avlopp Pdf, 354.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Så hanterar du målarfärg och penseltvätt

All målarfärg innehåller ingredienser som är svåra eller omöjliga att bryta ned i reningsverket. Det gäller också miljömärka färger.

Det gör att oönskade ämnen hamnar i slammet som ska användas som gödsel på åkermark. Ämnena kan också följa med avloppsvattnet tillbaka till våra vattendrag, sjöar och hav.

Exempel på ämnen som kan finnas i färg och som inte ska hamna i naturen

Pigment med tungmetaller

Dessa försämrar slamkvaliteten och vissa tungmetallföreningar är giftiga för vattenlevande organismer.

Organiska lösningsmedel

Kan ge nervskador, vara allergiframkallande eller skada vattenlevande organismer.

Konserveringsmedel

Är giftigt för bakterierna som hjälper till att rena vattnet i reningsverket. Dör mikroorganismerna släpps orent vatten ut i naturen.

Fungicider

Tillsats för att undvika alg- och svamptillväxt. Kan vara cancerogent, allergiframkallande och giftigt för vattenlevande organismer.

Nonylfenol

Ett hormonstörande ämne. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Stör fortplantningsförmågan och kan göra fiskar tvåkönade.

Ftalater

Kan vara hormonstörande och göra det svårare att få barn.

Gör så här när du målar

Målarfärg

  • Välj vattenbaserad, miljömärkt färg.
  • Torka av målarfärg från dina händer på papper innan du
    tvättar dem.
  • Häll aldrig färg eller lösningsmedel i avloppet!
  • All överbliven färg, även vattenbaserad och miljömärkt, ska hanteras som farligt avfall och lämnas till återvinningscentralen.
  • Tomma burkar med intorkad färg lämnas till förpackningsinsamlingen för plast eller metall.

Penslar och rollers

  • Förvara penseln eller rollern i en plastpåse under
    målningstiden.
  • Spola aldrig av en roller, pensel eller tråg under kranen.
  • Om du behöver rengöra penseln: måla ur penseln ordentligt, torka av på papper eller trasa som du slänger i hushållssoporna, tvätta ur penseln i vatten eller lösningsmedel och lämna det som farligt avfall.

Ladda ner foldern Målarfärg och penseltvätt - Lätt att göra rätt Pdf, 197.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Kontaktcenter

Kontaktcenter hjälper dig med dina frågor om kommunens verksamheter. Kan vi inte svara på din fråga hjälper vi dig vidare till rätt person.