Artikeln publicerades 8 april 2022

Stort projekt för nyanländas lärande i skolan

Nu pågår ett stort projekt inom förskola och skola i Hallsbergs kommun kring nyanländas lärande. Det är en riktad insats som Skolverket håller i och som erbjudits Hallsbergs kommun utifrån att kommunen haft ett stort mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn och elever.

Projektet Nyanländas lärande är till för att förbättra förutsättningarna för god måluppfyllelse och att öka likvärdigheten i undervisningen för nyanlända och flerspråkiga barn och elever, från förskola och upp till årskurs 9. Samarbetet med Skolverket startades upp under våren 2020 och avslutas nu i december 2022.

SKUA-insatsen - en del inom projektet Nyanländas lärande

SKUA-insatsen är den största insatsen för grundskolans personal inom projektet Nyanländas lärande. Förkortningen SKUA står för Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det är ett begrepp där olika typer av stöttning ingår, och där grundtanken är att elevers språk- och ämneskunskaper kan utvecklas parallellt.

Det finns två olika delar i SKUA-insatsen:

  • En fördjupad SKUA-utvecklarutbildning via Stockholms universitet som sex av våra medarbetare inom skolan går. Dessa blir då SKUA-utvecklare.
  • En generell SKUA-utbildning via Karlstads universitet som samtliga medarbetare inom skolan går.

Den fördjupade SKUA-utvecklarutbildningen

De sex personer som går eller har gått den fördjupade SKUA-utvecklarutbildningen, de så kallade SKUA-utvecklarna, finns utspridda inom olika stadier på fyra av Hallsbergs kommuns skolor. De kommer finnas med i planering och genomförande av insatser för det fortsatta implementerings- och utvecklingsarbetet i kommunen.

Vi har fått möjlighet att prata med två av de sex lärare som utbildas till SKUA-utvecklare - Camilla Veldman Huss, lärare i svenska som andraspråk/förberedelsegrupp på Stocksätterskolan samt Lena Åkerblad, lärare på Långängskolan i svenska för årskurs 4 och 5.

På utbildningen, som organiseras av Nationellt Centrum för svenska som andraspråk, får de lära sig mycket om mellanledarskap och handledning, samt hur olika typer av klassrumsobservationer, samtalsstrukturer och gruppsammanställningar kan leda arbetet med SKUA framåt på skolorna.

Det ingår även studier kring organisationen kring SKUA, där man tittar på rådande skolorganisation för att få in SKUA i skolvardagen. Det är viktigt att SKUA-tänket når ut till klassrummen på det sätt som passar varje enhet, och där blir vi SKUA-utvecklare länkar mellan skolledare och lärare.

SKUA-utvecklarnas uppgift är att stötta och stimulera både skolledare och personal, så att de språk- och kunskapsutvecklande arbetsmetoderna förankras och tillämpas på skolorna de kommande åren, berättar Camilla Veldman Huss.

Utbildningen är väldigt givande. Nationellt Centrum för svenska som andraspråk har genomfört denna typ av utbildningar under ett antal år, och det märks att de är väldigt kunniga och rutinerade.

Utbildningen håller hög nivå och vi ges många tillfällen att arbeta i grupp, både i tvärgrupper med lärare från andra kommuner och med vår egen kommungrupp berättar Camilla och Lena.

I juni är de klara med utbildningen och till hösten sätter arbetet igång på allvar. Nu under våren kommer de mötas under ett antal tillfällen för att skapa ramarna inför höstens SKUA-insatser. En viktig del är att få med sig skolledarna i det långsiktiga arbetet, så att det rent organisatoriskt finns rutiner och utrymme för SKUA på skolorna.

Hallsbergs kommun är den enda av de deltagande kommunerna i SKUA-utvecklarutbildningen som samtidigt har en bred pågående satsning på kompetensutveckling inom SKUA. Vår utvecklarroll kommer därför skilja sig något från övriga deltagares, då de flesta av våra kollegor kommer ha gedigna förkunskaper om SKUA berättar lärarna.

Den generella SKUA-utbildningen

Den generella utbildningen hålls via Karlstads universitet och är den insatsen som är riktad till samtliga lärare från förskoleklass till årskurs 9.

Inom denna utbildning får medarbetarna lära sig om SKUA, göra undersökningar och testa olika arbetsmetoder. Klassrumsinteraktion, transspråkande, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, vårdnadshavarkontakter och Cirkelmodellen är några av de teman som behandlas.

Utbildningen sker främst på distans, men på skolorna möts lärarna regelbundet för att redovisa sina resultat och föra fördjupade, analyserande samtal ihop. Många lärare hade redan en del förkunskaper i ämnet, men nu får de en gemensam grund att stå på.

Även skolor med endast ett fåtal nyanlända ingår i satsningen, vilket är bra. Världsläget kan ändras snabbt – det har vi alla märkt den här våren - och eftersom metoderna gynnar fler än endast de flerspråkiga, så är utbildningen givande oavsett hur elevunderlaget ser ut just idag, säger Camilla.

Insatsen är uppdelad i två omgångar

Detta läsår går all personal som arbetar inom årskurs 4 - 6 på Stocksätterskolan utbildningen. Även Sköllersta skola, Fredriksbergskolan, Östansjö skola och Transtenskolan med samtlig personal går den och Folkasboskolans personal i årskurs 4-9 samt modersmålsenhetens personal, specialpedagoger.

Under perioden juni - december 2022 kommer resterande personal på Stocksätterskolan och Folkasboskolan gå utbildningen tillsammans med samtlig personal från Långängsskolan.

En långsiktig arbetsmetod

Camilla Veldman Huss berättar att utbildningssatsningen pågår under detta och nästa läsår, men att det är tänkt att vara långsiktigt. Det är en ny arbetsmetod som håller på att implementeras.

Genom att låta undervisningen genomsyras av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ges eleverna möjlighet att utveckla sina ämneskunskaper samtidigt som de utvecklar sina språkkunskaper.

Arbetssättet ger rika möjligheter att läsa och skriva, men framför allt att få samtala om ämnets innehåll tillsammans med andra. Det ger elever med olika erfarenheter och språkliga förutsättningar möjligheter att lära och utvecklas tillsammans i skolans alla ämnen.

Målet med projektet Nyanländas lärande är framför allt att vi i kommunen ska kunna ta hand om våra flerspråkiga elever på ett bättre sätt och att vi ska öka deras måluppfyllelse. Också att vi lärare ska känna oss mer trygga med hur vi kan lägga upp vår undervisning så att eleverna lär sig på bästa sätt.

Att vi får ett gemensamt tänk och en gemensam utgångspunkt, berättar Lena Åkerblad som är lärare på Långängskolan i svenska för årskurs 4 och 5.

Det här är en språksatsning i alla ämnen, men samtidigt en satsning på ämneskunskaper. Språk och ämneskunskaper går hand i hand. Det tar flera år för nyanlända elever att bygga upp det vi kallar för ett ”skolspråk”, alltså ett språk som är mer formellt än vardagsspråket.

Men tiden är knapp – vi vill ju att eleverna ska klara grundskolan, gå vidare till gymnasiet och sedan ut i livet med goda kunskaper i ryggen. Därför behöver nyanlända eller flerspråkiga elever få chansen att ta till sig ämneskunskaper på flera sätt samtidigt som de lär sig skolspråket, berättar Camilla.

Fördelen med SKUA är att metoderna gynnar många fler elever än de flerspråkiga, och de kan tillämpas i vilket klassrum som helst. Lärarna kan använda metoden på det sätt som passar just deras grupp, klass eller ämne.

Undervisningen i skolans alla ämnen ska genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt. Det ska finnas gemensamma strategier och metoder hur man arbetar med detta. Elevernas språkkunskaper ska inte vara något som begränsar deras möjligheter till vare sig kunskapsutveckling eller social utveckling och integration.

En förväntad effekt av projektet förväntas bli att alla verksamheter har en gemensam bild av hur det språkutvecklande arbetet ska bedrivas, vilket ska resultera i en ökad likvärdighet mellan olika skolor.

Ytterligare en effekt av pedagogernas kompetensutveckling förväntas bli att språkutvecklande arbetssätt i högre utsträckning används i verksamheterna och därigenom ökar måluppfyllelsen.

Lärare utbildar