Resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Transtenskolan

Transtenskolan uppfyller Skolinspektionens kvalitetskriterier i flera delar.

Utvecklingsområde

Det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat när det gäller rektors ledarskap är

• att rektorn behöver analysera resultaten utifrån ett jämställdhetsperspektiv och även följa upp hur läroplanens jämställdhetsuppdrag omsätts i praktiken.

Utvecklingsområdet har identifierats utifrån att skolans rektor inte driver ett systematiskt och strategiskt jämställdhetsarbete.

Skolinspektionen rekommenderar därför rektorn att

• leda ett systematiskt och strategiskt jämställdhetsarbete som grundar sig i en kartläggning och analys av hur jämställdhetsperspektivet kan stärkas
• att ta reda på om lärarna har förutsättningarna och kompetensen som krävs för att bedriva ett jämställdhetsarbete.

Övrigt resultat

I sin rapport lyfter Skolinspektionen i fram att skolans rektor

• Bedriver ett analysarbete på olika nivåer som omfattar undervisningens genomförande, lärarnas förutsättningar, studiero och frånvaro.
• Följer upp undervisningens genomförande och lärarnas förutsättningar.
• Har tagit beslut om utvecklingsåtgärder utifrån de behov som har identifieras i verksamheten, till exempel en gemensam lektionsstruktur samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
• Fördelar resurser utifrån behov. Som exempel dubbelbemannas lektioner i matematik utifrån låga kunskapsresultat, men även utifrån sämre studiero.
• Skapar förutsättningar för lärarna att samverka. Det varierar dock om de tillfällen för samverkan som finns har fokus på att utveckla undervisningspraktikerna.
• Har tagit fram gemensamma förhållningssätt och rutiner om frånvarohantering, lektionsstruktur och anmälan om kränkande behandling.
• Organiserar så att obehöriga lärare får stöd. Både genom mentorer, men också genom rutiner för obehöriga lärare, som används i samband med betygssättning.

Transtenskolan uppfyller Skolinspektionens kvalitetskriterier i flera delar.

Utvecklingsområde

De utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat när det gäller skolans undervisning är att

• Rektorn och lärarna tillsammans behöver utveckla undervisningen så att eleverna i högre grad får uppgifter som är anpassade efter deras kunskapsutveckling.
• Eleverna får stöd av lärarna oavsett hur långt de har kommit i sin kunskapsutveckling.

Flera lärare anpassar undervisningen så att den utmanar alla elever, till exempel genom läromedel med olika svårighetsgrad och genom att uppgifter kan genomföras på olika nivåer. Eleverna får dock inte tillräcklig stimulans i alla ämnen. Till exempel kan en elev som är klar med en uppgift få flera på samma nivå, eller inga ytterligare uppgifter alls. Flera lärare ger elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling får mer utmanade uppgifter, men eleven lämnas ensamma i arbetet med de mer utmanande uppgifterna.

Skolinspektionen rekommenderar därför rektorn att

• Tillsammans med lärarna och elevhälsan hitta strategier och konkreta arbetssätt för att utveckla undervisningen så att den motiverar och stimulerar alla elever, oavsett kunskapsutveckling,
• Erbjuda elever extra uppgifter av fördjupande karaktär snarare än upprepande, och ge dem stöd i det arbetet.
• Lärarna ska skapa en varierad och balanserad undervisning för att engagera eleverna under hela lektionen.

Övrigt resultat

I sin rapport lyfter Skolinspektionen i fram att

• Skolans lektioner har en tydlig start med en gemensam introduktion. Tydliga planeringar publiceras också i den digitala lärplattformen
• Lärarna ger eleverna möjlighet att prova och diskutera olika strategier för inlärning. Det görs bland annat genom att man tittar på filmer om studieteknik eller låter eleverna träna på olika lässtrategier.
• Vissa lärare ger individuell återkoppling i samband med prov eller uppgifter. Andra ger endast återkoppling genom poäng eller bokstavsbetyg.
• Lärarna ger eleverna möjlighet att utvärdera och vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Utifrån detta har lärare till exempel förändrat tidsåtgången till olika arbetsmoment och låtit eleverna gruppvis bestämma arbetssätt under vissa lektioner, något som upplevts motiverande.

Transtenskolan uppfyller Skolinspektionens kvalitetskriterier i flera delar.

Utvecklingsområde

Det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat när det gäller trygghet och studiero är att

• Rektorn tillsammans med lärarna och skolans övriga personal behöver skapa samsyn och tillämpa gemensamma förhållningssätt i syfte att skapa och bibehålla studiero.

Det varierar i vilken grad lärarna tillämpar de gemensamma ordningsreglerna. Genom att skapa en gemensam förståelse för vilka strategier och förhållningssätt som kan vara framgångsrika i arbetet ökar möjligheten att alla lärare också tillämpar dem.

Arbetet med att anpassa undervisningen så att den utmanar och stimulerar alla elever blir också en del i arbetet för att förbättra studieron.

Övrigt resultat - trygghet

Skolinspektionen lyfter fram att personalen, under ledning av rektorn, medvetet arbetar för att skapa en trygg skolmiljö. Det främjande trygghetsarbetet omfattar aktiviteter och insatser på olika nivåer, till exempel

• Gemensamma aktiviteter vid skolstart, med syfte att stärka sammanhållningen i klasserna och bygga relationer mellan lärare och elever.
• Skolan trygghetsteam genomför systematiskt aktiviteter utifrån teman som relationer, sociala medier och diskrimineringsgrunderna.

Skolinspektionen lyfter också fram att det pågår insatser för att utveckla och upprätthålla gemensamma förhållningssätt i trygghetsarbetet.

Det förebyggande arbetet och de åtgärdande insatserna utgår från uppföljning och analys av tryggheten. Elevernas trygghet kartläggs genom enkäter, under trygghetsvandringar, i hälsosamtal och i samband med sociala uppföljningsmöten.

Rektorn har genom uppföljningarna noterat att eleverna har upplevt otrygghet kring olika platser på skolan, till exempel i cafeterian. Där har rektorn sett till att utöka vuxennärvaron. Rektorn har också noterat att den upplevda tryggheten generellt har ökat.

Övrigt resultat – studiero

Skolinspektionen lyfter fram att

• Det finns gemensamma metoder och arbetssätt. Till exempel ordningsregler, en gemensam lektionsstruktur och fasta platser för eleverna i klassrummen. Rektorn initierade arbetet med en gemensam lektionsstruktur eftersom studieron varierar mellan olika lektioner och lärare. Skolinspektionens granskning visar att det varierar i vilken utsträckning lärarna tillämpar de gemensamma ordningsreglerna och att studieron i sin tur fortfarande varierar mellan olika lärare och klasser.
• Eleverna är delaktiga i arbetet med studiero, till exempel genom att man diskuterar och arbetar med ordningsreglerna vid läsårets start.
• Rektorn följer upp arbetet med studiero genom enkäter och genom möten med lärarna. Utifrån uppföljningen genomför rektorn insatser för att stärka studieron, Till exempel fördelar rektorn om personella resurser utifrån behov.

Utvecklingsområde

Det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat när det gäller bedömning och betygsättning är att

• rektorn behöver utveckla styrningen av lärarnas förutsättningar att kvalitetssäkra sina bedömningar.

Rektorn ger inte ger lärarna tillräckliga förutsättningar att kvalitetssäkra sina bedömningar. Sambedömning sker endast i begränsad utsträckning. Även om lärarna använder vissa metoder för kvalitetssäkring saknas en organisering och styrning. Det leder till att det är upp till varje lärare om sambedömning sker eller inte, vilket gör att bedömningen riskerar att inte bli likvärdig.

Skolinspektionen rekommenderar därför rektorn att utveckla arbetet för likvärdig bedömning. De lyfter att det är också är viktigt att rektorn följer upp lärarnas arbete med att kvalitetssäkra sina bedömningar. De skriver också att arbetet med att kvalitetssäkra bedömningar med fördel kan genomföras i samverkan med andra skolor.

Övrigt resultat

Skolinspektionen lyfter fram att

• Rektorn regelbundet följer upp lärarnas betygssättning. Analyserna till avvikelserna är dock vaga.
• Rektorn följer upp bedömningar och betygsättningar utifrån kön samt avvikelser mellan slutbetyg och betyg på nationella prov. I sin uppföljning har rektorn har bland annat noterat avvikelser kopplade till enskilda lärares bedömningar. Han har konstaterat att avvikelserna beror på en kombination av bedömarkompetens och undervisningens genomförande.
• Rektorn har förändrat lärarnas förutsättningar utifrån avvikelser mellan nationella prov och slutbetyg i de naturorienterande ämnena. Från och med innevarande läsår undervisar lärare endast i ett av de naturorienterande ämnena.
• Rektorn presenterar statistik kring avvikelser för lärarna och ställer vissa frågor kopplat till dessa. Inga djupare diskussioner och analyser görs dock kring avvikelsernas orsaker.
• Rektorn ger vissa förutsättningar för att lärarna ska kunna samverka med varandra när de gör sina bedömningar. Förutsättningarna är dock inte tillräckliga.
• Lärarna får förutsättningar att rätta nationella prov, men rektorn organiserar inte så att lärarna bedömer proven tillsammans med kollegor. Rektorn har dock initierat ett utvecklingsarbete som bedrivs på skolans kompetensutvecklingsdagar och som bland annat berör bedömning i förhållande till elevernas lärande och mående.