Förskola och skola

Måltider, kvalitet och utveckling, IT och lärande med mera

Innehåll på sidan

All verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem utgår från Skollagen (2010:800)länk till annan webbplats och Läroplanen för förskolanlänk till annan webbplats

Undervisning, utveckling och lärande i förskolan

I förskolan ska utbildningen lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barnen och deras behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet och det är förskolechefens uppgift att skapa förutsättningar.

Skolverkets skrift Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Med måluppfyllelse i förskolan avser Skolverket resultat i rela­tion till de nationella målen i skollagen och förskolans läroplan. Målen i förskolans läroplan anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Målen anger en riktning att sträva mot, alltså inga uppnåendemål för barnen eller krav på jämförelse mellan enskilda barn.

Utvecklingssamtal

Enligt Skollagen ska det hållas utvecklingssamtal i förskolan en gång varje år. Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet och ska ansvara för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande.

Utvecklingssamtalet bör vara ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Barnets utveckling bör sättas i ett vitt pedagogiskt och socialt sammanhang utifrån samspelet med andra barn och vuxna där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv och inte heller utifrån fastställda normer.

Arbetslaget ska också föra fortlöpande samtal med barnens vårdnads­havare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan.

Om pedagogisk dokumentation i förskolan på Skolverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om detta kan du läsa i Skollagens åttonde kapitel

I läroplanen för förskolan,länk till annan webbplats kan man bland annat läsa detta om förskolans uppdrag:

” Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende.”

Samverkan och övergångar

I läroplanen för förskolanlänk till annan webbplats uttrycks samverkan och övergångar så här:

”Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.”

Skolornas och förskolornas utvecklingsplaner och kvalitetsredovisningar

Alla förskolor och grundskolor i Hallsbergs kommun är skyldiga att följa målen och planera samt följa upp och analysera det egna arbetet. Analyserna av resultat och erfarenheter visar på vad som behöver förändras och förbättras. Detta sker löpande i den egna verksamheten och samlas i två huvuddokument; utvecklingsplan respektive kvalitetsredovisning.

Varje förskola och grundskola har egen en utvecklingsplan. Utvecklingsplanerna syftar till utveckling i ett helhetsperspektiv och är tydligt förankrade hos alla medarbetare. I förskolornas och grundskolornas respektive utvecklingsplaner finns förskolan och grundskolans mål och aktiviteter för uthålligt utvecklingsarbete för ökad kvalitet och måluppfyllelse.

Utvecklingsplanen ska formulera den enskilda förskolans/grundskolans mål för året utifrån nämndmål, de nationella målen och förskolans/grundskolans prioriterade utvecklingsområden

I kvalitetsredovisningen följs förskolornas och grundskolornas utvecklingsplan upp. Underlag för analys av kvalitet är elevers omdömen och betyg, enkäter och utvärderingar. Utifrån dessa kan man förstå resultat och lärdomar från föregående läsår och peka ut nya utmaningar och mål.

Undervisning, bedömning och betyg

I skolan ska alla elever få möjligheter till både personlig utveckling och lärande. Det är pedagogernas uppgift att planera och genomföra undervisningen och rektors uppgift att skapa förutsättningar.

Skolverkets skrift Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kommunens bedömningspolicy är att all bedömning

  • ska utgå från läroplanens mål
  • ska syfta till att främja lärandet och öka måluppfyllelsen
  • utgår från att alla kan lära och utvecklas
  • ska vara likvärdig

Läraren följer elevernas lärande genom att värdera sin undervisning utifrån hur den når fram till eleverna. Värderingen görs utifrån elevernas framsteg samt vilka behov av stöd respektive utmaning de har. Det kallas formativ bedömning, det vill säga man bedömer för att justera och forma det fortsatta lärandet, så att det sker på bästa sätt.

Filmen Så kan du arbeta med formativ bedömning på Youtubelänk till annan webbplats

Läraren sätter också betyg. Det är en värdering av det lärande som skett, det lärande som eleven visat upp vid ett givet tillfälle, till exempel vid terminsslut eller skolavslutning i årskurs 9. Till skillnad från formativ bedömning är betyg snarare summativ, i meningen att den summerar en elevs kunskapsläge.

Formativ och summativ bedömning ska inte ses som olika sorters bedömning utan handlar om hur bedömningen används. Styrdokumenten säger att bedömning ska används i både formativt och summativt syfte. Det är viktigt att skilja mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta. Eleverna ska veta när en bedömning är formativ och när en bedömning är summativ.

Film om relationen mellan formativ och summativ bedömning på Youtubelänk till annan webbplats

Skollagen på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet på Skolverkets webbplatslänk till annan webbplats

Förskoleklassen

Förskoleklassen är obligatorisk. Det innebär att barn har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Elever i förskoleklass har rätt till minst 525 undervisningstimmar per läsår. Det finns ingen regel som säger hur många dagar i veckan en elev ska gå i förskoleklass. Men den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och sex timmar per dag. Det är viktigt att strukturera utbildningen så att eleverna har tillräckliga möjligheter till vila och lek, utifrån deras ålder och utvecklingsbehov. Barnets bästa ska alltid vara utgångspunkten när verksamheten i förskoleklass organiseras.

Enligt skollagen ska det hållas utvecklingssamtal i förskoleklassen varje år. Inför det krävs dokumentation av det enskilda barnets lärande och utveckling. Däremot får inte lärarna i förskoleklassen skriva individuella utvecklingsplaner eller omdömen.

Om förskoleklassen i skollagens 9 kapitellänk till annan webbplats .

I läroplanen har förskoleklassen ett eget avsnitt, avsnitt 3, som beskriver syftet:

I Läroplanen står det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.

Läroplanens avsnitt om förskoleklassenlänk till annan webbplats

Omdöme och individuell utvecklingsplan för årskurs 1 - 5

Eleven, elevens vårdnadshavare och läraren ska ha ett utvecklingssamtal minst en gång per termin. Elever som inte får betyg ska få en individuell utvecklingsplan, IUP.

För de elever som inte får betyg ska läraren ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång om året. Den består av två delar: omdömen och framåtsyftande planering. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen.

Den framåtsyftande planeringen innebär att läraren sammanfattar och beskriver vilka insatser som ska göras av skolan och vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.

Detta gäller i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även tas fram för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan (och för elever i årskurs 7–10 i specialskolan) i de fall betyg inte sätts.

Fritidshemmet

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en plats och för den del av dagen då eleverna inte går i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Om detta kan du läsa i Skollagen

I läroplanen har fritidshemmet ett eget avsnitt, avsnitt 4, som beskriver syftet:

”Undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.”

Läroplanens avsnitt om fritidshemmetlänk till annan webbplats

Betyg för årskurs 6 - 9

Vid vårterminens slut i årskurs 6 får elever sitt första betyg, ett terminsbetyg. Det summerar kunskapsläget utifrån kursplanerna i de ämnen som eleven fått undervisning i. Betyget sätts utifrån kunskapskraven.

Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hen sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7.

Betygsskalan har fem godkända steg: E, D, C, B och A.

Betygen A, C och E: De kunskaper eleven visar motsvarar det som beskrivs i kunskapskraven för de olika betygsstegen.

Betyget D: De kunskaper eleven visar motsvarar det som beskrivs i kunskapskraven för betyget E och största delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C.

Betyget B: De kunskaper eleven visar motsvarar det som beskrivs i kunskapskraven för betyget C och största delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget A.

Om att sätta betyg i grundskolan på Skolverkets webbplatslänk till annan webbplats

Filmen Betyg - så funkar det! från Pedagog Värmlandlänk till annan webbplats

Skolverkets film Att sätta betyglänk till annan webbplats

Skolverkets film Hur sätter lärare betyg?länk till annan webbplats

Skolverkets film Hur funkar terminsbetyg?länk till annan webbplats

Utvecklingssamtal och kunskapsutveckling

Förskoleklassen

I förskoleklassen ska man ha utvecklingssamtal en gång om året.

Grundskolan

Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav. Under samtalet ska man prata om hur grundskolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

Edwise är den skolplattform som används bland annat för dokumentation (till exempel omdöme, måluppfyllelse, betygsättning med mera) och kommunikation. I Edwise finns varje elevs lärande dokumenterat. Det bildar underlag vid utvecklingssamtal och används för kommunikation med hemmet. Vårdnadshavare får automatiskt ett konto skapat när hen har ett barn i någon av våra verksamheter. Vårdnadshavare loggar in med mobilt bankID eller bankID.

Inloggning för vårdnadshavare i edWiselänk till annan webbplats

Inloggning för elever i edWiselänk till annan webbplats

Om utvecklingssamtal och utvecklingsplanen

Skolverkets film Allmänna råd om utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanenlänk till annan webbplats

Samverkan och övergångar

I läroplanen uttrycks samverkan och övergångar så här:

”Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra /…/ för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. /…/ Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.”

IT och lärande

Så arbetar vi med digitala verktyg i förskolan och skolan

I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskolor och skolor. Denna verksamhet ska spegla dagens samhälle samt förbereda våra barn och elever inför ett framtida samhälle och vuxenliv. Samhället har under de senaste decennierna genomgått en omfattande digitalisering vilket medfört att kraven på digital kompetens hos personal i pedagogisk verksamhet har ökat.

Detta avspeglar sig bland annat i Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet som understryker vår roll i barns digitala utveckling. Därför eftersträvar vi att dels erbjuda de tekniska förutsättningar som krävs för en modern förskola och grundskola liksom en utbildning som ska göra barnen redo för ett framtida samhälle. Vi är övertygade om att digitaliseringen innebär nya pedagogiska möjligheter och eftersträvar därför strategier som säkerställer kompetenser och organisation och gör oss redo att anta dessa nya utmaningar och möjligheter.

Sedan 2014 har Hallsbergs kommun uthålligt satsat på digitala verktyg i undervisningen genom att utveckla både teknik och pedagogik. Tillgången på digital utrustning, mjukvara och infrastruktur har under denna process kontinuerligt ökat och vi har tagit stora steg framåt. För att komma till nästa steg behöver visionen breddas och tydligare knyta an till kunskap, organisation och pedagogik. Strävan är även att effektivisera arbetet, till exempel pedagogisk dokumentation och administration, och förbättra kommunikationen inom förvaltningen och med barn, elever och vårdnadshavare.

I IT-planen för förskolor och grundskolor presenteras central information som rör vårt arbete med digitaliseringen av bildningsförvaltningens verksamheter. IT-planen utgör grunden för detta arbete och redogör för central målsättning liksom konkretiserar organisation, ansvarsområden och aktiviteter.

Bildningsförvaltningens IT-plan

I planen presenteras central information om vårt arbete med digitaliseringen av bildningsförvaltningens verksamheter. IT-planen redogör för central målsättning liksom konkretiserar organisation, ansvarsområden och aktiviteter.

Bildningsförvaltningens IT-planPDF

Office 365

Verksamheterna som ingår i bildningsförvaltningen arbetar i Office 365. Det är en molntjänst från Microsoft. Skolarbeten och annat arbetsmaterial sparas alltså i molnet, på Microsofts servrar.

I Office 365 finns en plattform för lärande och en uppsättning kraftfulla verktyg som erbjuder nya pedagogiska möjligheter och i förlängningen bättre resultat i våra verksamheter.

  • OneDrive är en lagringsyta där eleven har näst intill obegränsat lagringsutrymme.
  • ClassNotebook är en klassanteckningsbok.
  • Teams är en digital arbetsyta som samlar allt på ett ställe och på så sätt effektiviserar arbetet och undervisningen.

Fördelar

Fördelarna med Office 365 är många. Framförallt blir det mycket enklare för elever och personal att kommunicera, dela, arbeta och spara sina dokument. Man kan också komma åt sina dokument och skriva i dem från vilken enhet som helst, om man har internetuppkoppling och inloggningsinformation.

Alla elever och personal i bildningsförvaltningens verksamheter får dessutom fem licenser för Office-paketet 2016. De kan alltså installera Office 2016 på sin egen dator.

I Office 365 finns ingen känslig information

Ingen känslig information får lagras i Office 365. Där lagras bara arbetsmaterial, information och material som inte omfattas av någon form av sekretess. Vårdnadshavare har ingen inloggning i systemet utan får ta del av informationen tillsammans med sina barn.

Hallsbergs kommun har ett personuppgiftsbiträdesavtal med Microsoft och dess underleverantörer. I avtalet framgår att Microsoft inte får hantera personuppgifter för egna syften.

Office 365 ersätter inte Edwise

Edwise är ett system som bland annat används för

  • att hantera närvaro och frånvaro
  • kommunikation med hemmen
  • dokumentation av elevers lärande.

Det finns inga planer på att ersätta den befintliga skolplattformen Edwise med Office 365.

Samverkan med Örebro universitet, Regionalt utvecklingscentrum, RUC och Region Örebro län

Verksamhetsförlag utbildning (VFU), lärarutbildningen på Örebro universitet

Skolorna och förskolorna har ett bra samarbete med Örebro universitet och tycker att det är en självklar, viktig och utvecklande uppgift att ta emot och handleda studenter från lärarutbildningen under deras verksamhetsförlagda utbildning. Våra verksamheter har en hög andel utbildade VFU-handledare och vi utbildar kontinuerligt fler för att höja kompetensen och öka möjligheten att bereda plaster. Utvärderingarna har visat att både studenterna och handledarna är nöjda. Vi anser att våra verksamheter kan erbjuda en god kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen där vi kan stärka blivande lärares professionsutveckling. Vi ser också att övningsverksamheten bidrar till att vi utvecklar vår egen verksamhet, dels genom lärarstudenternas iakttagelser och idéer, dels genom lärarutbildningens seminarier och möten där aktuell forskning och erfarenhetsutbyte är utgångpunkter.

Kompetensutveckling via Regionalt utvecklingscentrum, RUC

Våra pedagoger och skolledare deltar kontinuerligt i det utbud av pedagogiskt-didaktiska nätverk och skolledarkonferenser som arrangeras via RUC. Vid flera tillfällen har vi också varit föreläsare vid dessa aktiviteter, vilket stärker vår bild av att vi har erfarenheter och kunskaper värda att dela med andra i ett bygge av ny beprövad erfarenhet. Skolchefen är med i styrgruppen för RUC.

Kunskapslyft barn och unga - regionalt samverkansdokument

I frågor som är gemensamma för regionens skolhuvudmän har en överenskommelse gjorts. Syftet är ett långsiktigt förbättringsarbete, genom samverkan och samhandling. Arbetet innebär att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets skolor. Detta uttrycks så här i samverkansdokumentet: ”genom att huvudmän och skolor drar nytta av erfarenheter och goda exempel från varandra samt genom att vi identifierar regionstärkande faktorer och undervisnings- och utbildningsområden inom ramen för skollagen som behöver förbättras”. Arbetet samordnas och följs upp av avdelningen Regional utveckling inom Region Örebro län. Bildningsförvaltningen är representerad i tjänstemannastödet och sakkunnigstödet.

Måltider i förskola och skola

Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, nyttig mat och möjlighet att påverka måltidsupplevelsen, tror vi är viktigt för att främja goda matvanor.

Vi vill ge förskolebarn och elever i våra förskolor och skolor god och nyttig mat, vi vill också att de ska få äta i en lugn och trevlig miljö.

För att orka lära och vara aktiv en hel dag behövs både goda och näringsriktiga måltider. Våra kockars ambition är att servera god, sund och säker mat med tanke på miljö och hälsa. Varje portion är i sin helhet näringsanpassad efter barnens behov och till varje mål serveras dagligen olika grönsaker eller rotfrukter.

Alla måltider inom Hallsbergs kommun är tillagade lokalt i våra kök i Hallsberg. Varje dag lagar vi cirka 4500 portioner.

Vi jobbar aktivt med att förbättra maten i våra verksamheter för att bidra till god hälsa och en mer hållbar kommun.

Utvärdering av maten

För att utvärdera vad våra elever tycker om maten har vi matråd med representanter från flera klasser löpande under året. Under vårterminen varje år går det också ut en elevenkät där det ingår frågor om maten vilket sedan redovisas och ingår i vår kvalitetsbedömning.

Lämna synpunkter på måltiderna i förskolan och skolan

Kostpolicy för Hallsbergs kommunPDF

Om måltider i skolan på Livsmedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om tallriksmodellen på Livsmedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vanliga frågor och svar gällande måltiderna

Vilka riktlinjer följer en kommun när det gäller skolmaten?

När man planerar mat i en kommun finns det krav på flera saker. Vi har dels svenska livsmedelsverkets råd för bra mat i förskola/mat/äldreomsorgen att ta hänsyn till. Och även kommunens kostpolicy som är ett politiskt taget styrdokument.

Den budget vi får baserar sig på vad våra förvaltningar betalar för maten, samt att vi handlar från de leverantörer vi har avtal med.

Hur många rätter serveras varje dag i skolan?

Varje dag serverar vi två rätter i skolrestaurangen med tillbehör som till exempel potatis, pasta, mos, bulgur eller ris. Salladsbuffén vid skolorna innehåller också minst fem olika sorters grönsaker och grönsaksblandningar eller frukt och det finns dagligen bröd, bordsmargarin och mjölk som tillbehör.

Brukar skolmaten ta slut?

Nej, det har aldrig hänt. Inget barn behöver gå hungrig från skolrestaurangen eftersom det alltid finns alternativ. Vissa dagar kan den ena rätten vara mer populär än den andra vilket gör att den kan ta slut snabbare eftersom eleverna tar sina portioner själva. Då finns dock alltid den andra måltiden att ta av.

Båda är fullvärdiga rätter med både proteiner, kolhydrater, fett och grönsaker.

Hur tänker ni kring valet av de rätter som serveras i skolan?

Smaken är så klart individuell men vi försöker alltid att laga god mat med variation som uppfyller kraven utifrån både svenska livsmedelsverkets råd och vår kostpolicy för Hallsbergs kommun.

För att kunna producera och servera så många portioner som vi gör inom offentliga måltider är det också viktigt att maten är säker och att det fungerar rent logistikmässigt.

Vi lagar samma typ av rätter som vi gjort i många år och som även många andra kommuner gör. Detta för att det är väl beprövade recept som fungerar i storkök med den stora produktion som krävs för det.

Hur mycket ekologiskt serveras i Hallsbergs kommun?

Under 2018 låg vi på cirka 29 procent ekologiskt. Vi vill gärna arbeta mer med ekologiskt men måste också ta hänsyn till budget. Livsmedelspriserna gick upp 6-7 procent generellt under 2018 på grund av de väderförhållanden som var och de förväntas öka lika mycket till under 2019.

När det gäller andelen svenskt kött låg vi 2018 på cirka 60 procent och svensk fågel på cirka 90 procent.

Varför köper ni inte mer lokalproducerat?

I dagsläget finns det inte någon lokal producent som kan leverera de mängder som krävs för att vi ska kunna producera den mängd mat varje dag som krävs. Om det skulle finnas skulle vi gärna köpa mer lokalproducerat.

Det vi gör idag är att vi köper alla våra ägg från Ormesta ägg, som ligger här i Hallsbergs kommun.

Kontakta måltidsenheten

Carita Prim, kostchef

Telefon: 0582-68 50 71

E-post: carita.prim@hallsberg.se

Nina Ekelöf, koststrateg

Telefon: 0582-68 51 34

E-post: nina.ekelof@hallsberg.se