Krishantering
Här kan du läsa om samhällets krisberedskap. Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Svensk krisberedskap
Syftet med svensk krisberedskap är att värna
- befolkningens liv och hälsa
- samhällets funktionalitet
- förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Krisberedskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.
Grundläggande principer inom krisberedskapen är:
· Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har även ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
· Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
· Likhetsprincipen – att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.
Återupptagen planering för totalförsvaret
Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.
Den 10 december 2015 beslutade regeringen att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.
Beslutet fattades med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde.
Civilt försvar - hela samhällets motståndskraft
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är en verksamhet, inte en organisation. Det är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.
Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.
Från kunskap till planläggning
Sedan 2015 har bevakningsansvariga myndigheter, regioner och kommuner arbetat för att öka kunskap och förståelse för vad som behöver göras i händelse av höjd beredskap eller krig. Nu går utvecklingen från att bygga kunskap till konkret planläggning.
Målet med civilt försvar är bland annat att:
- skydda civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- lämna stöd till Försvarsmakten.
Några prioriterade områden enligt den Nationella risk- och förmågebedömningen är:
- energiförsörjning
- livsmedel och dricksvatten
- information och kommunikation
- finansiella tjänster
- skydd och säkerhet
- transporter
- hälso- och sjukvård.
Aktörer som ansvarar för dessa områden ska arbeta med att höja förmågan till exempel genom att ta fram beredskapsplaner för
- personalförsörjning
- evakuering
- ledning och samverkan.
Beredskapsplanering måste koordineras både inom och mellan dessa områden. Det behöver koordineras på alla samhällsnivåer, nationellt, regional och lokalt och dessutom mellan offentliga och privata aktörer.
Kontakt
Birgitta Rydén, säkerhetssamordnare och säkerhetsskyddschef
Telefon: 0582-68 50 44
E-post: birgitta.ryden@hallsberg.se
Kontaktcenter
Kontaktcenter hjälper dig med dina frågor om kommunens verksamheter. Kan vi inte svara på din fråga hjälper vi dig vidare till rätt person.