Följ med bakom avspärrningarna på Samzeliibron

Samzeliibron är en av Hallsbergs viktigaste förbindelser mellan norra och södra delen av tätorten. Normalt passerar upp till omkring 12 000 fordon per dygn. När bron stängs helt förändras därför trafikflödena på långt fler platser än vid själva arbetsområdet.

Den ursprungliga planen var att genomföra arbetet i två etapper och hålla ett körfält öppet. Men när konstruktionen öppnades blev det tydligt att betongskadorna var mer omfattande än vad som gått att se vid tidigare undersökningar. När mer betong måste tas bort påverkas både bärigheten och möjligheten att använda det kvarvarande körfältet. Det behövs i stället som arbetsväg och etableringsyta.

Bron är inte uppbyggd på exakt samma sätt längs hela sträckan. På den norra delen ligger en relativt tunn brobaneplatta mellan tre större balkar. När mycket betong tas bort mellan balkarna får just den delen nedsatt bärighet.

Jonas visar var entreprenörens egna fordon inte längre kan köra. Maskiner och transporter måste i stället använda den del av bron som enligt den ursprungliga planen skulle ha varit öppen för trafik. Där möts de två skälen till helavstängningen: den ena sidan kan inte belastas som vanligt och den andra sidan behövs för att projektet över huvud taget ska kunna arbeta.

På arbetsområdet står dessutom grävmaskiner, lastbilar, vattenbilningsaggregat, borrutrustning, material och skyddsbarriärer. Övergångskonstruktioner, de delar som låter och känns när ett fordon passerar en brofog, ska rivas och ersättas. När de är öppnade finns det helt enkelt ingen sammanhängande körväg kvar.

”Den här delen har nedsatt bärighet. Här kan vi inte åka med våra fordon. Då måste vi använda den andra sidan – den som annars skulle ha varit öppen för trafik.”

Jonas Jarleskog, projektledare

Det finns också ett mer omedelbart säkerhetsskäl. Vattenbilningen skapar starkt buller, vattendimma och risk för att stenmaterial kastas ut. Därför omges arbetsytan av kraftiga skydd. Eftersom järnvägen och andra arbetsplatser finns under bron måste även nedfallande material förhindras.

På delar av bron är de ordinarie räckena borttagna. Tillfälliga barriärer öppnas och flyttas när maskiner ska fram. Att samtidigt leda gående, cyklister eller fordon genom området skulle utsätta både trafikanter och personal för risker.

Avstängningen gäller även räddningstjänst, polis och ambulans. Kommunen har planerat tillsammans med de berörda blåljusverksamheterna och tagit fram alternativa körvägar och arbetssätt, så att de även fortsättningsvis kan utföra sina uppdrag på ett säkert och effektivt sätt.

En återkommande synpunkt till kommunen är att det ibland ser ut som om ingenting händer. Från avspärrningen syns bara en liten del av arbetsområdet. Mycket av arbetet sker under bron eller består av beräkningar, kontroller och förberedelser som måste vara klara innan nästa arbetsmoment kan starta.

Inför vattenbilningen har ytor städats och skyddats, stämp dimensionerats och monterats och arbetsvägar planerats. Konstruktörer räknar på hur bärigheten förändras och hur stora laster varje stämp måste ta upp. Specialresurser ska sedan bokas och samordnas med den ordinarie entreprenaden.

Under bron sitter mätpunkter på stämpen. De mäts av två gånger i veckan för att kontrollera om balkarna rör sig. De ska inte göra det. Om en avvikelse skulle uppstå behöver orsaken utredas direkt.

”Det pågår mycket bakom kulisserna som inte många ser. Vi arbetar under bron, tar prover, räknar, stämpar och följer rörelserna. Det är ett kontrollerat förfarande.”

Jonas Jarleskog, projektledare

Vid brokanten syns hur tätskikt och avvattning är viktiga för att leda bort vatten. På undersidan finns rör som ingår i brons avvattning. Systemet fungerar ungefär som stuprören på ett hus: vattnet behöver ledas bort för att skydda konstruktionen mot fukt.

Projektet byter därför ytavlopp, borrar mindre grundavlopp och anpassar dräneringen där vatten inte ska släppas ut över vägar eller spår. När den nya betongen är på plats ska bron få ett nytt tätskikt. Jonas jämför principen med tätskiktet i ett badrum, men på en betydligt större yta.

Övergångskonstruktionerna ska också ersättas. De gör det möjligt för bron att röra sig när temperaturen förändras och ska samtidigt hindra grus, salt och vatten från att tränga ner mellan brodelarna. Ett fungerande tätskikt och en fungerande avvattning är viktigt för att skydda bron mot vatten och för att renoveringen ska hålla över tid.

När den dåliga betongen är borta börjar återuppbyggnaden. Armeringen rengörs och kompletteras där det behövs, formning görs på de delar där det krävs och ny betong gjuts. Men en gjutning innebär inte att bron omedelbart återfår full bärighet.

Det är först när projektet går från rivning och kartläggning till återuppbyggnad som fler tider blir förutsägbara. Att gjuta, härda, lägga tätskikt och återställa beläggningen är välkända moment. Hur mycket som först måste rivas har varit betydligt svårare att veta.

”Det ska bli skönt när vi börjar med återställningen. Då är det fler moment där vi känner till förutsättningarna och vet hur lång tid de tar.”

Jonas Jarleskog, projektledare

Samzeliibron går inte bara över en gata utan över ett omfattande spårområde. När material kan falla eller personal behöver arbeta nära spåren krävs särskilda skydd och samordning. Det är inte möjligt att på kort varsel bestämma att ett arbete ska ske under bron.

Martin Lindberg, platschef på Creo Infrastruktur AB, förklarar att vissa insatser i spårområdet behöver bokas veckor, ibland år, i förväg. Därför försöker projektet använda varje tillgängligt arbetsfönster så effektivt som möjligt och samtidigt göra så mycket som möjligt på andra delar av bron.

Det är ännu en anledning till att en aktivitet som ser enkel ut utifrån kan kräva lång förberedelse: den ska fungera tekniskt i bron, vara säker för entreprenörerna och passa ihop med trafiken på järnvägen under dem.

Arbetet fortsätter med att ta bort skadad betong och undersöka konstruktionen. Parallellt pågår arbeten med bland annat avlopp, övergångskonstruktioner och räcken. När rivning och provtagning är klara går projektet vidare med gjutning, härdning, nytt tätskikt och återställning.

Bron är enligt nuvarande planering helt avstängd under resten av 2026. Eftersom omfattningen av betongreparationerna fortfarande kartläggs går det ännu inte att säga exakt när bron kan öppna igen.

Aktuell information om projektet och trafiken finns på hallsberg.se/bro.