Finansiell analys
Innehåll på sidan
- Årets resultat – kommun
- Årets resultat – sammanställda räkenskaper
- Budgetföljsamhet i kommunen
- Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag
- Intäkter
- Kostnader
- Resultatutjämningsreserv och resultatreserv
- Borgensåtagande
- Låneskuld
- Anläggningstillgångar
- Känslighetsanalys
- Soliditet
- Eget kapital
- Kortfristig betalningsförmåga
- Skuldsättningsgrad
- Social investeringsfond
Nedan redovisas kommunstyrelsens analys av det ekonomiska läget i bokslutet.
Årets resultat – kommun
Kommunens resultat blev positivt med 6,3 mnkr (miljoner kronor), vilket var 5,3 mnkr lägre än det budgeterade resultatet på 11,6 mnkr. Resultatet var 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket var under det finansiella målet på 1,6 procent.
Resultatet som blev lägre än budgeterat förklaras av att de generella statsbidragen och ränteintäkterna blev högre, samtidigt som den preliminära slutavräkningen för 2024 blev lägre än tidigare bedömningar.
Även pensionskostnaderna påverkade resultatet då de blev något högre än budgeterat.
De senaste fem åren har resultatet varierat mellan 6,3 och 73,5 mnkr, vilket innebär att resultatet har varit i genomsnitt 47 mnkr och uppgått till mellan 0,5 och 7,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Realisationsvinsterna på 2,8 mnkr avräknas i balanskravsutredningen. Årets resultat efter realisationsvinster är 3,6 mnkr.
Av kommunens nämnder redovisade social- och arbetsmarknadsnämnden det största underskottet. Drift- och servicenämnden och bildningsnämnden visade mindre underskott. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott.
Kommunens räntenivåer är högre än tidigare men detta hade tagits höjd för i budgetarbetet.
Årets resultat – sammanställda räkenskaper
Årets resultat för den sammanställda redovisningen (redovisningen för hela kommunkoncernen) var ett underskott på 7,4 mnkr. (Överskott på 42 mnkr 2023.)
Hallsbergs Bostadsstiftelse (Hallbo) redovisade ett överskott på 4,3 mnkr. Under året arbetade Hallbo med att minska kostnaderna bland annat genom organisationsförändringar och justeringar av förvaltningsavtalet med SIBE Förvaltning AB.
Hallsbergs Bostads AB (HBAB) redovisade ett överskott på 1,5 mnkr. Budgeterat för året var ett överskott på 1 mnkr. Överskottet beror delvis på mindre reparationer än tidigare bedömningar.
Sydnärkes Utbildningsförbund redovisade ett underskott på 37,5 mnkr, varav Hallsbergs andel av underskottet är 19,4 mnkr. Utbildningsförbundet har brottats med ekonomiska utmaningar i flera år och många effektiviseringsåtgärder har vidtagits i syfte att få en ekonomi i balans. Underskottet beror på en obalans i budgeten till följd av främst ökade pensionskostnader och räntor till följd av inflationen samt på grund av en nedskrivning av förbundets fordran på Migrationsverket.
Nerikes Brandkår redovisade ett underskott på 4,5 mnkr, Hallsbergs andel av underskottet är 335 tkr (tusen kronor). Till underskottet bidrog till stor del ökade kostnader för pensioner men också andra kostnader för stationsdrift, räddningsmateriel och underhåll av fordon redovisar högre kostnader än budgeterat. Totalt har även intäkterna ökat jämfört med budget. Detta bland annat genom att flera nya avtal har tecknats på utbildningsenheten samt ökade intäkter för automatiska brandlarm.
Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett negativt resultat på 1,2 mnkr. Det är en försämring med 1,4 mnkr jämfört med år 2023. Kommunalförbundet redovisar inte något eget kapital. För Hallsbergs del redovisades ett underskott, vilket innebär att resultatutjämningsfonden minskade med 1,9 mnkr. Resultatutjämningsfonden uppgår efter årets slut till 471 tkr.
Årets resultat, miljoner kronor
Budgetföljsamhet i kommunen
Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten. En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. För att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är det också viktigt att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader visar periodvis stora svängningar.
Totalt uppgick nämndernas underskott till 16,4 mnkr. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott där kvarvarande planeringsreserv stod för ett överskott och transfereringarna för ett underskott, medan alla driftnämnder redovisade underskott. Nämndernas underskott var 17,6 mnkr lägre än föregående år. Budgetavvikelserna beskrivs närmare under Verksamheter.
Nämnd eller styrelse | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
Kommunfullmäktige | 0,3 | 0,2 | 0,2 | -0,1 | 0,2 |
Kommunstyrelsen | 9,7 | 1,2 | 22,9 | 10 | 2,2 |
Drift- och servicenämnden | 0 | -0,2 | -4,9 | -2,1 | -1,6 |
därav skattefinansierad verksamhet | 0 | -0,5 | -4,9 | -2,1 | -1,6 |
därav avgiftsfinansierad verksamhet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Bildningsnämnden | 0 | -0,5 | -3 | -16,2 | -0,5 |
Social- och arbetsmarknadsnämnden | 1,8 | 9,6 | -2 | -25,6 | -17,6 |
Revision, valnämnd, överförmyndarnämnd | -0,4 | -0,4 | 0,1 | -0,1 | 1 |
Summa | 11,4 | 9,9 | 13,3 | -34 | -16,4 |
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag
Kommunens verksamhet finansieras till största delen av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska utgöra 1,6 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.
Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, som också utgör kommunens finansiella mål, blev 0,5 procent 2024. Det innebär att målet inte uppfylldes.
Åren 2018–2021 samt år 2023 ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mer än nettokostnaderna. Under åren 2022 och 2024 var ökningstakten i stället högre för nettokostnaderna.
Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,2 procent medan nettokostnaderna ökade med 6,7 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 5,1 procent per år under femårsperioden medan nettokostnaderna ökade 5,3 procent i snitt under samma period.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
Verksamhetens nettokostnader (exklusive avskrivningar ) | 90 | 89 | 92 | 90 | 93 |
Avskrivningar | 3 | 4 | 3 | 5 | 5 |
Finansnetto | 1 | 0 | 0 | 1 | 2 |
Summa procentandel | 94 | 93 | 96 | 96 | 100 |
Intäkter
Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21,55 kronor per beskattningsbar hundralapp. Skatteintäkterna tillsammans med de generella statsbidragen blev totalt 5,9 mnkr högre än budgeterat. Då skatteintäkterna blev något lägre än budgeterat stod de generella statsbidragen för hela den positiva avvikelsen.
Slutavräkningen för 2023 blev negativ med -4,1 mnkr medan den preliminära slutavräkningen för 2024 blev positiv med 3,0 mnkr.
Kostnader
Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 405 mnkr. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna 62 procent. Andelen har ökat med 5 procentenheter jämfört med föregående år.
Nettokostnadsutvecklingen blev 6,7 procent (2,5 procent 2023), medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 3,8 procent. (4,6 procent 2023.) Skillnaden mellan intäktsökningen och kostnadsökningen är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa och behålla en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för att kunna finansiera verksamhet och investeringar i framtiden.
Resultatutjämningsreserv och resultatreserv
Med kommunallagen som grund har fullmäktige antagit Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatreserv (RER) och resultatutjämningsreserv (RUR). Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av överskott och spara för framtiden. Tidigare överskott kan användas för att jämna ut ekonomin under år med minskade intäkter och underskott efter balanskravsjusteringar.
Kommunen får reservera högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsutredning som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.
I maj 2023 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen utifrån förslagen i betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75). Riksdagen fattade beslut utifrån propositionen den 25 oktober 2023. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024. De nya reglerna innebär att resultatutjämningsreserven, RUR, avvecklas och en resultatreserv införs. Reservering av medel till RUR kunde göras sista gången i bokslutet 2023 och kan disponeras till utgången av 2033.
Ingen avsättning eller disponering görs av resultatutjämningsreserven eller resultatreserven i bokslut 2024. Utgående balans för resultatutjämningsreserven är 63 mnkr.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
Ingående värde | 23 | 45 | 52 | 60 | 63 |
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | 22 | 7 | 8 | 3 | 0 |
Reservering av medel till resultatreserv | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Utgående värde | 45 | 52 | 60 | 63 | 63 |
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtaganden är 811 mnkr.
Kommunens borgensåtaganden bedöms ha relativt låg risk. Kommunens största borgensåtaganden gäller Hallsbergs Bostadsstiftelse. Uthyrningsgraden var 98,5 procent 2024, vilket var 0,3 procentenheter lägre än föregående år.
Hallsbergs kommun ingick 1993 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner ingick likalydande borgensförbindelser.
Låneskuld
Kommunens låneskuld uppgick den 31 december till 239 mnkr. Kommunen har under året tagit nya lån på 65 mnkr. Kommunen har även gjort omsättningar på tre lån vilka omfattade totalt 53 mnkr.
I budgeten och flerårsplanen 2025–2027 beräknas avskrivningar och årligt resultat uppgå till cirka 65 mnkr 2025, 72 mnkr 2026 och drygt 61 mnkr 2027. De skattefinansierade investeringarna exklusive investeringar för exploatering planeras uppgå till cirka 219 mnkr 2025, 211 mnkr 2026 och 220 mnkr 2027. År 2028 uppgår investeringsbudgeten till 169 mnkr. Utifrån dessa förutsättningar har kommunen ett beräknat behov av nyupplåning.
Lösen och upptagande av nya lån sker när behov uppstår. Under 2025 förfaller tre lån med en sammanlagd låneskuld på 50 mnkr.
Kommunens likvida ställning har året försämrats eftersom investeringstakten har varit hög. Detta innebär att kommunen behöver ta nya lån för kommande investeringar 2025.
Låneskulden i den sammanställda redovisningen uppgick till 1 002 mnkr, vilket var en ökning med 32 mnkr sedan 2023.
Kommunens räntekostnader uppgick till 4,3 mnkr. Kostnaderna ökade med 1,0 mnkr. Anledningen är både högre räntenivåer och lånenivåer jämfört med förra året.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
Kommunen | 258 | 228 | 194 | 174 | 239 |
Sammanställd redovisning | 1 086 | 1 176 | 991 | 970 | 1 002 |
Kapitalskuld som förfaller per år, i miljoner kronor
Fördelning mellan rörlig och fast ränta
Den 31 december var 90 procent av kommunens låneskuld bunden med fast ränta och 10 procent löpte med rörlig ränta. Skuldportföljens genomsnittliga kapitalbindning var 2,21 år och den genomsnittliga räntebindningen var 2,09 år. Den genomsnittliga räntan uppgick till 2,09 procent.
En relativt stor andel bundna räntor ger trygghet inför framtiden, eftersom räntekostnaderna då är kända, även om nackdelen kan vara något högre räntor. Det är viktigt att sprida kapitalbindningen så att inte alla lån omsätts samtidigt.
Kommunens låneskuld, fördelning mellan rörlig och fast ränta
Anläggningstillgångar
Fastigheter, anläggningar och inventarier upptogs i bokslutet till ett värde av 1 372 mnkr. (1 323 mnkr 2023.) Av dessa uppgår finansiell leasing till 410 mnkr. (451 mnkr 2023.)
Aktier och andelar i övriga bolag (Kommuninvest ekonomisk förening och Vätternvatten AB) uppgick till 9,1 mnkr. Det bokförda värdet för andelar i Kommuninvest ekonomisk förening var 7,1 mnkr. Det totala insatskapitalet efter de insatsemissioner som kommunen medverkade i 2002–2015 uppgick till 13,8 mnkr. Det redovisas inte som en finansiell tillgång utan med en upplysning i bokslutet. Aktierna i det nybildade bolaget Vätternvatten AB uppgick till 1,9 mnkr. Grundfondskapitalet i den kommunala bostadsstiftelsen Hallbo uppgick till 23,6 mnkr.
Känslighetsanalys
Tabellen nedan visar hur stor påverkan en procents ökning eller minskning av olika parametrar har på kommunens intäkter och kostnader.
Kostnad eller intäkt | ||
|---|---|---|
Ränteförändring rörliga lån 1 procent | .+/- | 0,2 |
Löneförändring 1 procent | .+/- | 7,9 |
Bruttokostnadsförändring 1 procent | .+/- | 14 |
Generella statsbidrag 1 procent | .+/- | 3,5 |
Skatteintäkter | .+/- | 8,2 |
Skatteförändring 1 skattekrona | .+/- | 41,2 |
Soliditet
Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt genom att visa hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse för pensioner är 14 procent för Hallsbergs kommun. För kommunkoncernen är den också 14 procent. Soliditetsmåttet inklusive pensionsförbindelser, är ett sätt att mäta god ekonomisk hushållning.
Eget kapital
Det egna kapitalet har ökat varje år under en femårsperiod.
För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska behöva betala för dagens konsumtion, krävs kontinuerligt positiva resultat. Sedan 2020 har det egna kapitalet ökat med 49 procent för kommunen och 46 procent för koncernen.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Kommunen | 345 | 419 | 467 | 508 | 515 |
Sammanställd redovisning | 468 | 552 | 664 | 702 | 691 |
Kortfristig betalningsförmåga
Kassalikviditet är summan av likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder. Kassalikviditeten för kommunen uppgick till 83 procent vid årets slut, vilket är 8 procentenheter högre än förra året. Under året har kommunen behövt ta nya lån för totalt 65 miljoner kronor.
Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen visade vid årets slut en försämring med 23 procentenheter.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
Kommunen | 70 | 88 | 88 | 75 | 83 |
Sammanställd redovisning | 89 | 108 | 165 | 131 | 108 |
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden är starkt relaterad till soliditeten, alltså hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Har man en hög skuldsättningsgrad innebär det att man har en låg soliditet.
Skuldsättningsgraden i kommunen är i samma nivå som förra året: 1,9. För koncernen ökade skuldsättningsgraden från 2,6 till 3,9.
Skuldsättningsgrad
Social investeringsfond
Kommunstyrelsen beslutade 2015 att införa en social investeringsfond.
Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen.
Det ingående saldot 2024 uppgick till 10 mnkr (miljoner kronor). Under 2024 tog kommunen 2,5 mnkr i anspråk och avsatte 2,5 mnkr i bokslutet. Utgående saldo är därför fortfarande 10 mnkr 2024.
Kommunens mål är för närvarande att fonden ska uppgå till 10 mnkr. Ny avsättning hanteras i beslut om årsredovisning.
Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat– och balansräkning.