Förväntad utveckling

Demografi

Kommunsektorn står inför betydande demografiska förändringar. Befolkningsförändringen tillsammans med ökad efterfrågan på välfärd innebär ökade kostnader. Det krävs därför en rad åtgärder för att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna på ett par års sikt. Samtidigt måste kommunerna intensifiera arbetet med effektivisering, utveckling och förnyelse genom strukturella åtgärder. Exempel på sådana strukturella åtgärder är ökad samverkan och nya arbetssätt bland annat inom välfärd och administration.

Att anpassa kommunens verksamhet till dessa förändringar är en komplex uppgift. Det kräver strategiska beslut kring serviceutbud, infrastruktur och finansiering för att kunna upprätthålla en god samhällsservice även i ett nytt demografiskt landskap.

Kommunens intäkter och kostnader påverkas av förändringar i befolkningen samt behov, förväntningar och krav. Kommunen analyserar varje år flera förutsättningar inför planering och beslut om verksamhetsmål och budget. En viktig del i det arbetet är just befolkningsprognosen.

Befolkningen i kommunen minskade med 112 personer, från 16 232 invånare i slutet av 2023 till 16 120 invånare i slutet av 2024. Under 2023 minskade invånarantalet med 58 personer.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste och svåraste utmaningarna i de kommunala verksamheterna. Det viktiga arbetet med att säkra kompetensförsörjningen pågår ständigt och målet är att vara en attraktiv arbetsgivare för dem som redan är anställda samt att locka den kompetens som behövs för att ge medborgarna rätt service. Arbetet med att öka sysselsättningsgraden till heltid är en viktig del i kompetensförsörjningsarbetet.

En särskild utmaning inom den kommunala sektorn är den förväntade åldersstrukturen, som innebär att andelen 80-åringar och äldre ökar mer än andelen personer i yrkesverksam ålder. Det gör att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler.

Social- och arbetsmarknad har utmaningar med att rekrytera personal med rätt kompetens, behålla personalen man har samt att vidareutbilda dem. En prioritering är att anställa sjuksköterskor för kontinuiteten och patientsäkerheten i verksamheterna. Där är den största utmaningen att behålla sjuksköterskorna som rekryterats.

En viktig förutsättning för att bildningsförvaltningen ska lyckas med kompetensförsörjningen är att rekrytera och behålla personal med rätt behörighet och kompetens för uppdraget. Det är svårt och förväntas bli ännu svårare kommande år.

Den 1 september 2025 kommer bestämmelser om det nationella professionsprogrammet att träda i kraft i skollagen. Lagändringen innebär i korthet att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras till viss del.

Investeringar

I Hallsbergs kommun pågår en hel del investeringar och nya stora är på gång.

Ett projekt som startade under 2024 är renoveringen av Centrumhuset där polisen, biblioteket, kommunens social- och arbetsmarknadsförvaltning samt Ludvig & Co har funnits. Renoveringen görs i två etapper och kommer pågå i cirka 3 år.

Under våren 2024 genomfördes en utredning avseende behovet av tillgången till idrottshallar. Utredningen visar på att behovet av fler idrottstimmar i idrottshall har ökat inom grundskola och gymnasieskola. Utöver att antalet idrottstimmar har ökat i skolan finns ett ökat intresse och efterfrågan från föreningar att boka kommunens anläggningar. En ny idrottshall ska byggas i Hallsbergs centrala idrottsområde.

Samzeliibron utgör en mycket viktig del av centralorten Hallsbergs infrastruktur. För att säkerställa konstruktionens funktionalitet samt öka säkerheten för alla fordonsslag och oskyddade trafikanter behöver underhållsåtgärder genomföras efter besiktning och projektering. Arbetet beräknas vara klart 2026.

Antalet elever på Långängskolan har fortsatt öka under de senaste åren och nuvarande prognos visar inte en minskning av antalet elever. Det innebär att en permanent lösning behöver vidtas gällande utveckling och anpassning av klassrum, grupprum, matsal och administrativa ytor. Den tillfälliga paviljong som finns och har funnits under en övergångsperiod behöver ersättas med en utbyggnad för att nå en tillfredsställande skolmiljö.

På grund av en högre investeringstakt än tidigare år har kommunen ökat upplåningen med 65 mnkr (miljoner kronor) under år 2024. Upplåningen kommer fortsätta under kommande år i takt med att investeringsnivån ökar.

Satsningar i budget 2025

I gemensamma planeringsförutsättningar reserverades 21,5 mnkr (miljoner kronor) för särskilda satsningar år 2025 för att möta verksamheternas behov. I Mål- och budgetbeslutet för år 2025 beslutades om förstärkningarna till respektive driftsnämnd.

Bildningsnämnden tilldelades en förstärkning på 10 mnkr för ökad måluppfyllelse. Medlen kommer att nyttjas till utökad studie- och yrkesvägledning, biträdande rektor på Östansjö skola samt förstärkt grundtilldelning till skolorna. Förstärkningen möjliggör även förbättrade förutsättningar för förskolans verksamheter.

Drift- och servicenämnden tilldelades en förstärkning på 4 mnkr för asfaltsunderhåll, vinterväghållning, åtgärder inom det offentliga rummet, ökade driftområden samt högre kostnader för bygg- och miljöverksamheten enligt avtal med Kumla.

Nämnden fick även ytterligare förstärkning på 3,5 mnkr för ökade kostnader i och med investeringar och exploateringar.

Social- och arbetsmarknadsnämnden tilldelades 5 mnkr för förstärkning inom individ- och familjeomsorgen för förebyggande åtgärder, placeringar samt även för anpassning och effektivisering inom äldreomsorgen.

Till kommunstyrelsen tilldelades 2,5 mnkr för ny översiktsplan, detaljplaner samt ökade licenskostnader.

En friskvårdssatsning för all personal finns med i nämndernas budgetramar på totalt 200 tkr (tusen kronor). Fördelningen gjordes utifrån antal anställda inom respektive förvaltning. Planen för 2026 och 2027 är att friskvårdssatsningen fortsätter utökas med ytterligare 200 tkr för respektive år.

Räntor och inflation

Under 2024 sänkte Riksbanken styrräntan fyra gånger. Detta har gett ett tydligt avtryck i hushållens och företagens ekonomi. De rörliga bolåneräntorna på nya lån till hushållen har sjunkit ungefär lika mycket som styrräntan. Ränteutgifterna har i sin helhet också sjunkit under 2024 och förväntas att sjunka ytterligare under våren 2025, i takt med att räntebindningstiderna löper ut.

Utfallet för januari 2025 visade dock en oväntat stor inflationsuppgång. Det gör att Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedömer att det kommer att ta längre tid för inflationen att gå ner, jämfört med prognosen i december. Riksbanken kommer noga utvärdera behovet av kommande ränteförändringar och SKR gör bedömningen att Riksbanken endast sänker räntan en gång till under 2025.

Skatteunderlag

Hur många som föds, arbetar och lever ett långt liv är grundläggande för välfärden. Vi står inför en ny demografisk situation med mindre barnkullar, marginellt fler i arbetsför ålder och en ansenlig ökning av äldre. Det innebär stora utmaningar för landets kommuner och regioner. När befolkningen förändras påverkar det välfärdens förutsättningar.

SKR gör bedömningen att återhämtningen från lågkonjunkturen kommer att ta fart under 2025, och framför allt under 2026. Det osäkra omvärldsläget påverkar dock svensk ekonomi. Hushållen fortsätter att vara försiktiga. Finanspolitiken, med bland annat skattelättnader, bidrar till att stimulera ekonomin. Nästa år väntas även en ökad export och ökade investeringar, efter två års minskning, bidra till återhämtningen då den globala konjunkturen blir lite starkare.

Sysselsättningen stärks och därför ökar skatteunderlaget. Antalet arbetade timmar ökar i år igen vilket bidrar till att skatteunderlagets ökningstakt växlar upp. Därtill bidrar också högre skatteintäkter från pensionsinkomster till följd av det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025.

Kommunens resultatmål för perioden är 1,6 procent av totala skatteintäkter och statsbidrag. Det budgeterade resultatet är 11,6 mnkr för 2025, 16,4 mnkr för 2026 och 3,4 mnkr för 2027. Kommunen gör i budgeten bedömningen att resultatmålet inte kommer uppnås under planperioden.

Ny socialtjänstlag

Social- och arbetsmarknadsnämnden står inför stora utmaningar när det gäller ny socialtjänstlag. Det kommer att göras en genomgripande omställning som kommer att kräva ett gediget arbete för att ge önskad effekt. Nämnden behöver arbeta mer förebyggande och flexibelt än vad man gör idag för att tidigare och snabbare nå de som behöver stöd.

Ny lagstiftning är en förutsättning men kommunerna behöver även ställa om arbetssätt och organisation. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande, den ska vara lättillgänglig, insatser ska planeras och insatserna ska vara kunskapsbaserade.