Om valsystemet
Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige hålls den tredje söndagen i september vart fjärde år. I år hålls valen den 19 september. Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att antalet mandat som partierna får i t.ex. riksdagen är i stort sett lika som andelen röster partiet fått.
Vem får rösta?
Uppgifterna i folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen, dvs. den 20 augusti, avgör om du har rösträtt och vilket valdistrikt du hör till.
Du har rösträtt till riksdagsvalet om du:
- senast på valdagen fyller 18 år
- är svensk medborgare och
- är eller någon gång varit folkbokförd i Sverige
Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige har du rösträtt om du:
- senast på valdagen fyller 18 år,
- är folkbokförd i kommunen/länet,
- är svensk medborgare,
- medborgare i annat EU-land, Island eller Norge
Är du medborgare i ett annat land måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år före valdagen.
Röstkort
Röstkort skickas den 24-31 augusti till alla som har rösträtt. Om du ska förtidsrösta måste du ha med dig röstkortet.
Om du inte har fått ditt röstkort eller tappat det kan du få ett nytt. Ring Valmyndighetens callcenter 020-825 825, mejla till rostkort@val.se eller kontakta kommunen.
Om du anser att uppgifterna om dig på röstkortet inte stämmer måste du skriftligen begära rättelse. Detta gör du hos länsstyrelsen.
Valsedlar
Typer av valsedlar
Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till landstingsfullmäktige och vita för val till kommunfullmäktige.
Tre typer av valsedlar förekommer vid val:
- Namnvalsedlar — valsedlar med både partinamn och kandidater.
- Partivalsedlar — valsedlar med partinamn men utan kandidater.
- Blanka valsedlar — valsedlar utan såväl partinamn som kandidater
Var finns valsedlar?
På alla ställen där du kan rösta finns valsedlar. Alla partier har rätt att lägga ut sina namnvalsedlar i vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Röstmottagarna anvisar plats och ansvarar för att det är ordning bland valsedlarna. Utöver de namnvalsedlar som partierna själva lägger ut ska vissa valsedlar enligt lag finnas på alla ställen där väljarna kan rösta.
För riksdagsvalet är det partivalsedlar för de partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än 1 % av rösterna. För val till kommun- och landstingsfullmäktige är det partier som är representerade i kommun- respektive landstingsfullmäktige där lokalen ligger. Även blanka valsedlar ska finnas på alla ställen där du kan rösta.
Rösta på parti och person
I första hand röstar du på ett parti. Om du vill kan du dessutom personrösta på den kandidat som du helst vill ska bli vald. Personrösta gör du genom att sätta ett kryss i rutan framför kandidatens
namn på valsedeln.
Vad får du göra på valsedeln?
Du får bara personrösta på (kryssa för) en kandidat. Om flera namn på valsedeln har kryss räknas rösten endast som en röst på partiet. Det går inte att påverka ordningen av kandidaterna genom att stryka kandidatnamn.
Handskrivna partinamn
Om du inte hittar en valsedel för det parti du vill rösta på kan du skriva partinamnet på en blank valsedel. Det är viktigt att partinamnet skrivs tydligt så att din avsikt klart framgår.
Rösta i vallokal på valdagen
Vilken är min vallokal?
På röstkortet står vilket valdistrikt du hör till och vallokalens namn, adress och öppettid. Du kan bara rösta i den vallokal som står på röstkortet. Du måste visa att du är du! För att få rösta måste du visa en id-handling (om du inte är känd av röstmottagarna). Detta gäller på alla ställen där du kan rösta. Om du inte har någon id-handling kan du ta med dig någon som bekräftar din identitet. Den person som bekräftar din identitet måste då visa sin id-handling.
