Välj språk / Choose language

Hallsbergs kommun - Hallsberg... nära till - www.hallsberg.se
Lägg till sidan i Mina Favoriter
Blanketter
Kontakt
Karta

Bedömning och betyg

Att bedöma en elevs kunskaper handlar primärt om att samla in olika typer av information om elevens arbetsprestationer och att tolka dessa. Beroende på bedömningens syfte används sedan den insamlade informationen på olika sätt. Ur ett undervisningsperspektiv är de mest framträdande syftena med bedömningar att de används för att

  • kartlägga kunskaper
  • värdera kunskaper
  • återkoppla för lärande
  • utvärdera undervisning.

Film om betygsättning

Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på under kugghjuls-symbolen nere till höger i videofönstret.

Filmen är gjord av OPTV och Presentationsfilm och är ett samarbete mellan Pedagog Värmland och Karlstads kommun. Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licenslänk till annan webbplats.

Bedöma för att kartlägga kunskaper

En elevs kunskaper kartläggs i olika skeden och sammanhang under skolgången. Kartläggningen beskriver elevens utgångsläge eller startpunkt inför en ny undervisningsfas, till exempel i början av en ny kurs eller ett nytt ämnesområde eller när läraren vill få en bild av elevens kunskaper i det aktuella ämnet just då. Denna bild kan sedan ligga till grund för planering av undervisningen. Kartläggningen kan även ligga till grund för beslut om individuella insatser.

Bedöma för att värdera kunskaper

Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem förutsätter att elevernas kunskaper bedöms i relation till kurs- och ämnesplaners kunskapskrav för att se hur långt elever har kommit i sin lärprocess. Elevers resultat och arbetsprestationer värderas genom en jämförelse med kunskapskraven för det aktuella ämnet eller kursen.

Bedöma för att återkoppla för lärande

För att bedömningen ska kunna bli ett led i lärandet är det viktigt att den följs upp av lärare och elev, så att eleven får en tydlig återkoppling på sina arbetsprestationer. Informationen från bedömningen används inte bara till att se hur långt eleven har nått utan också till att vägleda eleven vidare i sin kunskapsprocess. Bedömningen fungerar då formativt.

Bedöma för att utvärdera undervisning

Elevernas resultat i olika bedömningssituationer ger viss information om hur undervisningen har fungerat. Både lärare och elever får utifrån bedömningen indikationer på vad som har fungerat bra eller mindre bra i undervisningen. Läraren kan exempelvis utifrån elevernas resultat få information som kan fungera som en grund för anpassning och utveckling av undervisningsmetoder.

Bedömningens funktion och karaktär

När resultatet av en bedömning beskrivs i sammanfattande termer som en lägesrapport, till exempel i form av ett betyg till eleven, har den en summativ funktion. Utgör den istället en grund för att hjälpa eleven vidare i sin kunskapsutveckling utifrån den lägesbeskrivning och de styrkor och svagheter som framkommit, fungerar den formativt.

Kursplaner och kunskapskrav

Kursplanen i varje ämne beskriver varför ämnet finns i skolan, vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla. Kursplanen anger också ett centralt innehåll. Det är det obligatoriska innehåll som undervisningen i ämnet ska behandla, men det finns också möjlighet för den enskilda skolan att lägga till ytterligare innehåll.

Kunskapskraven i ämnet kompletterar kursplanen och används för att bedöma elevens kunskapsutveckling. De beskriver vad eleverna ska kunna vid vissa givna tillfällen och hur detta tar sig i uttryck. I grundskolan finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, samhällsorienterade ämnen och naturorienterade ämnen. I årskurs sex finns kunskapskrav för alla ämnen utom moderna språk och i årskurs nio finns kunskapskrav för samtliga ämnen.

I årskurs tre används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper. I årskurs sex och årskurs nio används kunskapskraven för att bedöma vilket betygssteg elevens kunnande i ämnet motsvarar. Kunskapskraven är konstruerade utifrån en ny betygsskala och finns preciserade i årskurs sex och nio.

Betygsskala

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygssteget A är det högsta medan E är det lägst godkända. Betyget F är ett icke godkänt betyg. Har eleven varit frånvarande så mycket att underlag helt saknas för att sätta betyg markeras det med ett streck.

För att få betyget A, C eller E ska respektive kunskapskrav vara uppfyllt i sin helhelt. För att få betyget B ska kunskapskravet för betyget C och övervägande delen av kunskapskravet för betyget A vara uppfyllt. På samma sätt gäller att för att få betyget D ska hela kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av kunskapskravet för betyget C vara uppfyllt.

Om vårdnadshavare eller eleven undrar över skälen till ett visst betyg har ni enligt den nya skollagen rätt till att få information om det.

Betyg från årskurs sex
Från och med hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex och därefter för varje termin fram till och med slutbetyget i årskurs nio. Terminsbetyget ska sättas utifrån de kunskaper som eleven har utvecklat fram till och med den aktuella terminen. Bedömningen i årskurs sex ska göras i relation till kunskapskraven i årskurs sex. Från och med årskurs sju görs bedömningen i relation till kunskapskraven i årskurs nio.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Stäng

Kontakta oss

Kontaktuppgifter

Telefon: 0582-68 50 00
E-post: kommun@hallsberg.se

Adress

Hallsbergs kommun
694 80 HALLSBERG
Organisationsnummer: 212000-1926

Följ oss

Hittade du inte vad du sökte?

Kommunhusets öppettider

måndag-torsdag 8-17, fredag 8-16

19 juni-13 augusti
måndag-torsdag 8-16, fredag 8-15

Begränsat öppethållande i samband med vissa helger.

För kommunanställda