Stödtecken, vad är det?

När man använder tecken som stöd i kommunikationen förenklar man för barnet att lära sig ord, så att det själv kan börja uttrycka sig och kommunicera. Tecknen gör också språkets struktur tydligare för barnet, som snabbare kan förstå hur språket är uppbyggt - en förutsättning för att kunna tala. Stödtecken innebär att man tecknar själva huvudordet/huvudorden i en mening. Man tecknar alltså inte alla orden, som man gör när man använder teckenspråket.

Ett exempel: Om man säger meningen" Nu ska vi äta banan och sen ska du sova", så tecknar man orden äta, banan och sova.

Att använda tecken som stöd kan vara till stor hjälp när ett barn ska komma igång med sin kommunikation. Tecken görs med händerna och blir på så vis mycket lättare att ta till sig för barnet. Handrörelsen är lätt att se och det går att få hjälp att göra rörelsen. Som vuxen kan man ta barnets händer och visa hur man GÖR ordet. Ett talat ord försvinner ut i luften och barnet har svårt att komma ihåg hur det lät - och ännu svårare att försöka härma... När man talar måste man ha kontroll på stämbanden, luftstyrkan, tungan och läpparna - när man tecknar använder man bara händerna. När vi sätter ihop alla våra ord till talade meningar och fraser hör barnet bara: enendalångmeningutanpausmellanorden. Tecknen är tydligare att skilja åt och att lättare att känna igen - även om de tecknas i en lång rad (mening).

Syftet med stödtecken är att hjälpa barnet till en fungerande kommunikation och snabbare språkutveckling. Det är inte meningen att barnet ska lära sig teckenspråket i stället för det talade språket. Tecknen fungerar som ett stöd i utvecklingen av det talade språket och används så länge det underlättar språkinlärningen och kommunikationen. Det finns ingen risk för att barnet inte lär sig tala på grund av att man använder sig av stödtecken. Ett barn som blir moget för tal väljer självmant att lämna tecknen och istället tala.

(Texten är till stor del hämtad från www.teckna.selänk till annan webbplats)

Kontaktuppgifter